Ett år är till ända, ett nytt har redan börjat. Hur kan mitt 2017 summeras? Jag ser tillbaka på flera reportageresor i världen och runtom i Sverige samt lite diversehandel, med en del arbete vid sidan av mitt huvudspår.
Året började med att skriva färdigt reportage om Sierra Leone, för bland andra Metro och Läkartidningen. Det var i slutet av 2016 som jag deltog vid organisationen IPRA:s konferens och presenterade en rapport om olösta journalistmord i Sri Lanka. Självklart passade jag på att stanna för att göra reportage om landet, som reser sig ett år efter Ebolaepidemin. Förhoppningsvis kan jag snart åka tillbaka till detta charmiga, men så fattiga, land.
I januari-februari var jag ännu en gång i Sri Lanka för att göra reportage. Genom en resa runt hela ön på tio dagar kände jag av stämningen i landet. Det resulterade i reportage i bland annat Amnesty Press. I mars åkte jag till Genève för att följa behandlingen av landet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, även detta täcktes in för Amnesty Press.
Året avslutades på samma sätt som det inleddes: med en resa till Sri Lanka. Det blir flera reportage för nya och gamla uppdragsgivare, reportaget för Amnesty Press publicerades 3 februari 2018, dagen innan Sri Lanka firar 70 år av självständigheten. Rubriken är ”Firande, sorg och lokalval i splittrat Sri Lanka”.
Arbetet med en engelsk version av min bok När de dödar journalister har fortsatt under 2017. Av olika anledningar har jag inte kunnat fokusera på det arbetet i den grad jag hade hoppats. Målet är nu att arbeta hårt med manuskriptet första halvan av 2018. Det ska resultera i flera nya kapitel, som spänner över åren 2015–2018. Återstår att se exakt hur det kommer att se ut när dessa sätts samman med den boktext som översattes 2015.
Exakt hur många timmar jag lagt på arbetet med boken vill jag inte tänka på. Mycket tid, mycket pengar, och framför allt mycket möda ska förhoppningsvis göra att det jag samlat in kan spridas även till läsare på engelska.
I sanningens namn har manuset nu också fått välbehövlig vila. Efter ett försök att få en direkt översättning av boken utgiven i slutet av 2015 och början av 2016 bestämde jag mig för att istället arbeta med en ny bok med samma tema.
Genom Göteborgsbaserade Break a Story har jag under året börjat skriva artiklar och gjort reportage för organisationstidskrifter som QTC (medlemstidning för Sveriges sändareamatörer) och Svea (bransch- och medlemstidning för SCR Svensk Camping). När jag skriver för BAS handlar det mycket om teknik i olika form, bland annat amatörradio, men även fordon, el, miljö, energi, säkerhet och boendefrågor.
Våren 2017 deltog jag i en kurs som hölls av Föreningen Sveriges skogs- och lantbruksjournalister. Under ett par varma vårdagar utanför Skara fick vi, en liten skara deltagande journalister, möjlighet att lära oss lite mer om skog, skogsbruk och skogsjournalistik. Kursen gav inspiration att göra reportage om skog. Förhoppningen är att få tid att skriva mer om skog.
Under året var jag på en rad seminarier för journalister. Jag har också gått ännu en kurs med fokus på säkerhet för journalister och hur journalister och redaktioner reagerar och kan agera vid hat och hot som kan uppstå under yrkesutövningen. Kontinuerlig fortbildning i allt från metoder till specialområden är ett måste.
Likaså behöver teknisk utrustning uppdateras. Även om vår utrustning i grunden egentligen är ganska mycket densamma som de grejer journalister använde redan för 100 år sedan är själva infångandet av ljud och bilder, rörliga som stillbilder, en utrustningssport. Under året har jag investerat i flera nya objektiv till mina kameror. En tanke, som jag får se till att fixa, är att lägga ut en portfolio av bilder som jag tagit vid reportage under 20 år som journalist. Nu som förr reser jag ofta som fotograferande reporter. Foto är viktigt, liksom ljudinspelning. Kanske kan det bli något radioreportage snart igen. Och varför inte en dokumentärfilm. Det var ett tag sedan.
Under hösten bevakade jag Bokmässan, där utgivaren av min bok (Silc förlag) deltog med en monter. Själv gjorde jag reportage kring Bokmässan och det som pågick runtomkring i Göteborg under de där dagarna. Bland annat publicerades detta på Sydasien.se.
Jag ingår i nättidskriften Sydasiens styrelse och redaktionsråd. Den anrika tidskriften har de senaste åren enbart funnits på webben. Lagom till Sydasiens deltagande vid MR-dagarna, som i år hölls i Jönköping, kom tidskriften i tryckt form igen (i ny utformning, med ett antal artiklar som publicerats på Sydasien.se första halvan 2017). Tre av de artiklar jag skrivit för Sydasien under 2017 fick plats där och ytterligare två kommer i Sydasien nr 2 2017. Utgivningen av tidningen möjliggörs genom ett samarbete med forskarnätverket Sasnet som är baserat vid Lunds universitet.
I övrigt passerade året, inte bara sommaren, med perioder av ledighet och resor både i landet och i Europa, inte minst på Balkan. Det har också blivit en hel del praktiskt arbete. Frilansande, i första hand skrivande och foto, men även bokskrivande, tar merparten av min arbetstid. Dessutom arbetar jag regelbundet med ungdomar, mycket roligt och meningsfullt.
Det stora målet för 2018 är att bli klar med engelska bokmanuset. Kanske kan det också komma ett genombrott i sökandet efter fakta kring några av de journalistmord jag skriver om i boken. Ledorden är sanning och rättvisa.
Svenska